Jag försöker skriva ut tack-för-uppvaktningen-på-min-student-kort. Nej, jag har inte skickat ut såna än.
Det går åt helvete. Helvete.

Först blev bilderna på ett underligt sätt gröntonade. Jag ändrade färgbalansen i photoshop, så de istället blev ännu grönare på nått sätt? Sen blev de för gul/röda. Till sist lyckades jag äntligen få till en bra bild!

Finally, victory was mine!

For like two minutes.

När jag då satte i fotopappret i skrivaren och skrev ut fyra tackkort fick de förvisso rätt färg, men åt helvete dålig kvalité! Ränder, fläckar och något som påminner om ristningar i gamla stenar. Hade jag velat ha den effekten hade jag väl för i helvete skapat den i photoshop?
Hora. Jag blir så jävla less att jag skjuter upp dessa jävliga tack-kort en månad till. Jag skulle lika gärna kunna tacka folk via telefon. Men det verkar som om folk verkligen måste/vill ha en till äcklig bild att pryda sitt kylskåp med.
Fuck.

Tillbaka från Doblin!
Vi hade det ganska bra, faktiskt.

Resan började med att jag på ett underligt sätt tappade bort min ena vante i bilen, på väg ner till Skavsta flygplats. Vet inte hur det hände, men borta är den..
Hade även otur med en korv utanför Stockholm. Då jag bad om extra mycket ketchup i min french hot dog bitchade han i kassan på macken genom att ge mig max ett kryddmått med ketchup. Det förstörde nästan min dag. Jag älskar ketchup. Assfuck...!

Det konstiga var att på alla ställen vi åt var man tvungen att fråga servitören/kassörskan om små ketchup-påsar. Och ordet 'many' betydde tydligen 'fem' när vi alla hade varsin hamburgare. Not enough....!

-

Anyhooo... Vi åkte en sväng till Wicklow Mountains och Kilkenny. Det var inte dirket berg som jag tänkt mig, snarare typ, kullar? Men det var fint i alla fall. Mycket dimma som frizzade till håret.

Det fanns en mycket vacker park i Dublin, St Stephen's Green. Jag vill bo där. I ett av träden. Jag ska bygga en koja och flytta in. Jag ska ha ett litet fönster med gröna gardiner och utsikt öven en av dammarna, där svanarna simmade omkring. Underbar plats :')

Vi var på puben varje kväll. Jag och Maria provade på att blanda våra egna driknar. Vi blandade vodka, nån juice,  nått mer och sen skulle vi hålla i en skiva citronskal - utan att kläma det! - och elda med tändare några sekunder, för att sedan - i rätt stund - klämma skalet, så någon arom eller nått flammade ner i driknen. Saken är den att jag misslyckades, twice. Jag blev för rädd för den stora lågan som uppstod när man klämde skalet så jag klämde för tidigt. Maria däremot lyckades. Hon brände dock bartenderns tumme med tändaren också. Han ryckte undan handen så han nästan nitade mig med sin armbåge i mitt ansikte. Tur att jag inte var full vid detta tillfälle, så jag hann reagera.
Jaa.. det var en kul afton..

Lördagen spenderade vi på massa olika pubar och restauranger. Drack drinkar hela dagen. Minns inte just nu hur vi spenderade natten. Orkar inte ens försöka minnas. Jag ska dra nu. Får blogga mer sen. Typ.


-

Iaf, några tips till den som vill vara säker på att få ketchup till måltiden utomlands:

a) fråga alltid efter det när du beställer maten
b) tag med egen ketchupflaska, tex. Heinz är mycket god.
c) get over it.

Jag funderar på b) till nästa resa, faktiskt.



God natt jaaa...

Jag har suttit i flera timmar framför datorn och surfat runt. Fastnade för en massa artiklar på aftonbladet.se, men ingen tycks uppröra mig som denna. Det handlar om NASA's plan att bombardera vår måne i forskningssyfte.
Orsak: de letar is under månens yta, i djupa kratrar.
Orsak: man vill att människor ska kunna bosätta sig på månen i framtiden, och då skulle det ju underlätta om det redan fanns vatten där, så man slapp transportera det från jorden.


Men snälla, snälla, låt månen vara! Den är helig. Den är precis lika helig som Peter Pan's Neverland, lika helig som 'the Munchkinland' - det ska vara en ouppnåelig dröm om ställen man vill vara i, en barnslig önskan som man egentligen innerst inne inte vill ska gå i uppfyllelse.

Till exempel Dorothy; hon sjunger om sin fantasivärld, ovan regnbågen, men när hon väl kommit till the Munchkinland är det första hon vill, efter att ha inspekterat de vackra blommorna, att få komma hem igen. Därav den långa promenaden till Oz.

Poeter skriver ofta om månen som en underbar plats, en fristad, det ställe där allting blir bra igen etc. Om dessa väl fick chansen att faktiskt bosätta sig på månen, tror jag inte att många skulle göra det, då deras djupt sentimentala sinnen skulle säga bestämt nej. 

Att bo på/åka till månen kommer endast bli ett jävla lyx/turist-bedrägeri. Ett nytt Thailand. Folk kommer åka dit, slösa massa pengar, skräpa ner hela området, utsätta naturen för miljöförstörelse och ingen kommer någonsin igen ha respekt för min lilla utomjordiska vän, som tittar in genom fönstret ibland…

Jag ser verkligen inget bra i det här. Alls. Jag vill åka ut i rymden, det har i många år varit en dröm för mig, men jag anser inte att man ska få allt man önskar. Vissa drömmar bör förbli just drömmar. Vi förtjänar inte allt. Vi kan inte bara ta månen och göra den till vår egen. Vi äger inte Luna, hon är en egen individ, en himlakropp som i så många miljoner år har vakat över vår planet, skänkt oss hopp och smyckat våra sinnen med ljuva fantasier.

Månen är mitt Neverland. Mitt Munchkinland. En önskan som inte ska slå in.

Snälla, lämna månen ifred.


xLouise

---

Bomben kommer träffa månen imorgon på eftermiddagen, svensk tid, samtidigt som jag kommer fälla en tår för humaniteten och drömmarnas värld.

 

Oh, jag har ju glömt att nämna att jag ska utomlands. Mycket snart bär det av. På fredag ska vi boka resa till underbara Irland, närmare bestämt huvudstaden Dublin! :D excited!

Med 'vi' menar jag mig själv (givetvis), Maria och Maja. Förhoppningsvis ingår även Therese i vårat 'vi'.
Det ska bli så jälva härligt att åka bort från vinterkylans - ja, VINTERkylans - jävla blåst och hälsa på ön där alla pratar med världens skönaste accent. Love love love!


Jag tänkte även briljera med en liten irländsk/gaelisk fras som jag råkar ha känt till sedan 2002/2003?
It goes:

Le gra, go deo ;)


(det har för övrigt inget med Westlife att göra. Det är absolut ingenting som Nicky brukade skriva som avslut i sina 'Thank yous'..)


lol åt mig själv.

Nu ska jag till la pizzeria Matkällan och döda fem timmar av mitt liv.


xLouise